
Baksida:
Om man tittar tillräckligt länge på en manet ser den till slut ut som ett bultande hjärta. De pulserar och förflyttar sig framåt med hjälp av rytmiska sammandragningar. Maneter har förstås inte något hjärta – inget hjärta, ingen hjärna, inget skelett, inget blod. Men studera den en liten stund. Du kommer se att de pulserar. Mrs Turton säger att om man lever tills man blir åttio år har ens hjärta slagit tre miljarder gånger. Men en del hjärtan slår bara fyrahundratolv miljoner gånger. Vilket kanske låter som väldigt mycket. Men sanningen är att det nätt och jämnt är tolv år.
Suzy är tolv år, och det hjärta som bara slog fyrahundratolv miljoner slag, var hennes bästa vän Fannys. Hon drunknade under en simtur i början av sommarlovet, och Suzy är övertygad om att det var en dödlig manet som brände henne. För folk drunknar väl inte, bara så där? Och om Suzy kan bevisa det, så var hon väl verkligen Fannys bästa vän?
Nu har jag läst ut min första bok i läsmaratonet! Jag brukar inte läsa så sorgliga böcker, men jag måste ändå säga att den var bra!
Jag tycker om att man fick läsa både vad som händer nu och vad som redan hade hänt. Det var svårt att inse när den tog slut, jag menar, man fick precis lära känna Suzy!