Pappersstäder – av John Green

Quentin Jacobsen har älskat den iögonenfallande och äventyrslystna Margo på avstånd i hela sitt liv. Ända sedan de som grannbarn lekte tillsammans. Så när hon öppnar fönstret till hans rum och klättrar in i hans liv igen och övertalar honom att följa med på en genialiskt hämndaktion följer han med.

Efter deras natt tillsammans kommer Quentin till skolan för att upptäcka att Margo – som alltid varit något av en gåta – nu har förvandlats till ett mysterium. Hon brukar försvinna ibland, men aldrig så här länge. Kan hon vara död? Men snart upptäcker Quentin att Margo lämnat subtila, smarta ledtrådar bara för honom. Budskapet är tydligt: Hitta mig om du kan!

Vägen mot gåtans lösning är vindlande och tvingar Quentin att inse att ju närmare han kommer Margos gömställe desto mindre vet han egentligen om henne. Och kommer han att hinna fram innan hon försvinner igen?

Den här boken, som alla andra böcker av John Green som jag har läst (en) är skriven på ett sätt jag gillar. Jag gillar hans stil, hur jag direkt dras in i boken och genast vill läsa mer. När jag öppnade boken och läste första sidan visste jag att den här boken kommer jag tycka om. Och jag tyckte om den, väldigt mycket. Den är rolig och spännande och bra helt enkelt. Bra på ett sätt som känns i kroppen när man läser den, i alla fall för mig. Det var en bit (typ flera kapitel) ur boken som fick mig att gapskratta och om jag någonsin glömmer bort den här boken så kommer jag aldrig glömma bort den delen.

Den har även gjorts om till en film som jag måste se någon gång, förhoppningsvis under jullovet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s